Mopedmarknaden    -1954-  

Mopedmarknaden börjar stabilisera sig. Då mopedflugan för ett par år sedan fann sin väg till Sverige dröjde det inte länge innan det fanns tiotals olika märken som utannonserades. 

Det fanns affärsmän som i mopeden såg sin chans att göra en bra affär, tyvärr medan de var medvetna om att de inte hade några möjligheter att kunna bjuda mopedkunden den erforderliga service, och allt annat som kommer efter den dagen kunden har köpt sin moped. Utan hänsyn importerade de alla möjliga märken varav en hel del inte alla var lämpliga för förhållandena i Sverige (och i enstaka fall inte i något land.).

Sveriges mopedist av Idag vet vad han kan och bör fordra av sitt lilla behändiga och ekonomiska fordon. De olämpliga hjälpmotorerna eller mopederna har försvunnit från marknaden eller realiseras bort till vrakpris.

Utmärkande för årets mopedmodeller är att framhjulsfjädringen har slagit igenom samt att konstruktörerna i allmänhet har kommit fram till samma motorplacering, nämligen vid vevpartiet.

Motorerna har börjat byggas in på bättre smutsskyddande samt linjerenare sätt och det finns även en tendens till mindre hjuldimensioner. En eller fler växlar är fortfarande en oavgjord strids fråga men då det gäller transmissionen dominerar kedjedriften, något som inte vill säga att denna absolut är den bästa transmissionen. Kännetecknande är också att mopedbromsarna i allmänhet inte följt med mopedens snabba utveckling och i många fall fortfarande befinner sig på trampcykelnivå. Slutligen kan nämnas att bakhjulsfjädringen har dykt upp i en mycket begränsad omfattning, troligen på grund av den relativt stora prishöjningen.