Mod. K 50 Bj.53

KREIDLER - året om

I vardagslag 

Det må vara sommar, vinter, vår eller höst, Kreidler K 50 lämnar Er aldrig i sticket. Den är alltid lika perfekt och tillförlitlig. Om Ni för Ert yrke vill vara punktlig och komma fort fram välj då den robusta men likväl eleganta Kreidler till Er trogna färdkamrat. 

Weekend och rekreation

Då arbetsveckan är slut, kryssar Ni genom landskapet fullkomligt fri och obunden medan andra trängs på överfyllda bussar och spårvagnar. För Er är smala och vackra vägar tillgängliga och Ni kan nå många undangömda sköna platser, vilka är och förblir stängda för tubgre fordon.

Semesterresa

Om Ni för Er semester har större resplaner -Ni kanske rent av tänker Er upp i fjällen- först då visar Kreidler K 50 riktigt vad den kan prestera. I bergen känner den sig som hemma, ty just i sådan terräng blev den ingående prövad under de svåraste förhållanden innan den släpptes ut i marknaden.Till och med Alpernas högsta pass, Stilfser-Joch, klarade Kreidler K 50 med glans.

Sport

Den som kör Kreidler kan också ägna sig åt sportsliga nöjen. Många Kreidler-ägare har redan deltagit i mopedrallys och kan förtälja om stolta framgångar och bedrifter. Vid den tyska ADACtävlingen 1951 (8-timmars-) bevisade Kreidler K 50 till fullo sin gedigenhet och hemförde tre guldmedaljer samt den Gyllene lagplaketten. I september 1952 visade Kreidler K 50 åter prov på sin ovanligt stora «klätterförmåga», sin styrka och lättframkomlighet i terräng vid bergtävlingen vid Oberallgau. Den 180 km långa tävlingsbanan med stigningar och utförslöpor på ända upp till 25% gick endast på enstaka stallen över normalväg annars över grova grusvägar, gångstigar och genom vadställen. Fyra guldmedaljer samt den gyllene lagplaketten blev Kreidlers välförtjänta utmärkelser. 

Extra: Väg- och hastighetsmätare i strålkastaren. 

Specialgjorda packfickor.

Vikt: ca 45 kg 

Bränsleförbrukning: normalt 1,5 liter per 100 km 

Hastighet: i originalutförande: 55 km/tim i mopedutförande: 30 km/tim 

Stigförmåga: 15 % utan trampning

KREIDLER för Er som vill ha en moped . . . 

. . för Er som har körkort - KREIDLER 2,2

Kreidler ännu ingen moped.... 

Omdöme och provkörning: 

Man känner sig i början tämligen bortkommen att efter bortåt 40-talet mopedtestningar sätta sig på Kreidler. Den är nämligen något helt annat, och hur man har tänkt sig att kunna förvandla den till en svensk laglig moped fyller mig med en stilla undran. Provturerna har företa= gits på en Kreidler K 50 i originalutförande med 2,2 hk motor. Enligt uppgift finns ett exemplar i landet nedbantat för Provningsanstaltens godkännande, men det har gått mycket långsamt med omkonstruktionen, och det dröjer väl länge än innan den hittills dyraste mopeden (950:- kr.) blir körkortsfri. 

Och efter provturen är jag närmast böjd för att föreslå fabriken låta Kreidler K 50 vara i originalutförande och klassad som lättviktare i Sverige. Blir den moped, kommer den att vara en ganska svårkörd sådan. Den har en alldeles ypperlig utrustning, men allt är avsett för en 2,2 hk lättviktare om 50 kg körd av en motorsinnad person. Således är det snarare svårare än lättare att "kickstarta" Kreidler med tramporna än att starta en vanlig motorcykel. 'Arrangemanget med pedalveven, som går direkt in i växellådan, tillåter nämligen att man med växeln i rätt läge och med kopplingen nedtryckt kan kickstarta med cykeln stillastående. Det gick tungt, men om tillräckligt med kraft sattes in resulterade det i ett motorsmatter, som skvallrade om effektresurser. Trampstart var inte väsentligt lättare. 

Med både växel- och kopplingshandtag alldeles intill varandra på styrets vänstra sida fordras speciell träning innan man lär sig reagera rätt med vänster hand. Dessbättre behöver man inte koppla ur vid nedväxling, kopplingen sker automatiskt, och lägsta växeln går mjukt i som om man hade en turbinkoppling. 

På vägen och under fart är emellertid Kreidler en prima lättviktsmotorcykel. 

Den har sin maximifart mellan 50 och 55 km/tim, och man marschar något fortare än en moped i toppfart. Bromsutrustningen är strålande, och bakhjulsbromsen räcker till att bromsa cykeln under full gas på lägsta växeln (detta borde vara en minimifordran på alla mopeders bakhjulsbroms!). Vägegenskaperna är naturligtvis genom framgaffelfjädringen, den goda avvägningen och ballongringarna de bästa tänkbara. Man sitter nästan som på en mc, men 6-literstanken är för stor och sitter i vägen för knäna. 

För backprovet var det alldeles överflödigt att uppsöka den vanliga mopedbacken i Karlberg - den klaras ledigt på högsta växeln. Roligare var det att lägga in lägsta växeln och sega sig uppför Luntmakargatan mellan Tunnelgatan och Apelbergsgatan. Stockholmarna vet vad det innebär. I praktiken kan man säga att det inte finns någon normal landsvägsbacke, som denna cykel inte klarar. 

Kreidlers fina utrustning och egenskaper motiverar väl det höga priset, men en moped för folk i allmänhet kommer Kreidler troligen aldrig att bli.