| HMW Halleiner Motorenwerke, Österrike - Austria. | ^ back to HMW Main. |
- Special Sport 50 SH -56 ¤ Roller 75 R -56 ¤ HMW in Norway -57 ¤ Fahrzeug-Montage-Fliessband -58, Mod. 54-60 ¤ All 1958
- 50 SL -58, 50-2-SLR -59 ¤ Transport-Moped ¤ Super Lyx 50-2 SL, TfA test -59 ¤ 50-2 SL, 50-2 L, 50-2 SST -60
HMW 50 Motor: HMW 50 ZT. Cyl-vol 49,9. Två växlar. Koppling: Flerskivig i oljebad. Förgasare: Dell Orto. Tändstift: Bosch W 145 T 1. Elsystem: Bosch / Stefa. Färg: Röd-orange.
|
 |
|
TfA En ny mopedsäsong står framför oss med mängder av nya förnämliga konstruktioner, som alla kommer att provköras av TfA:s mopedredaktör Jan Jangö. Här är de första redovisningarna - Fuchsfabrikens nya HMW. HMW priser: Enväxlad modell ETS 795: - Enväxlad modell ETL 845: - Tvåväxlad modell ZTS 825: - Tvåväxlad modell ZTL 885: -
|
|
Omdöme och provkörning: Den gamla hederliga Fuchsmotorn - tänk att bli gammal när man knappt är två år - har efterträtts av en hel moped som presenterades första gången i höstas och som nu är klar att tillfredsställa kräsna mopedköpare i större antal. Den österrikiska fabriken har gjort en moped med motorcykelns väghållning, och för säkerhets skull gjort motorn i olika utföranden: ett tvåväxlat med lamellkoppling, ett enväxlat med automatkoppling - och båda dessa typer finns i standardutförande och lyxutförande.
Genom vänligt tillmötesgående fick TfA:s mopedred. köra både den växellösa och den tvåväxlade mopeden på sörjiga och hala gator och vägar. Jag kunde till att börja med konstatera, att körställning och väghållningsförmåga är utmärkta och av motorcykeltyp. Parallellogramfjädringen gjorde god nytta på de ojämna vägarna.
|
Av motorns två olika utföranden har man tänkt sig att det växellösa, för en helhetens skull försett med automatisk koppling, ska tilltala äldre personer mest, medan det ökade antalet reglage med "scooterväxel" på styrstången sammanbyggd med draghandtag för koppling skulle vara något för mer avancerade mopedister. Jag ställer mig emellertid en smula undrande, för det var faktiskt besvärligt att utnyttja den automatiska frigången. Automatiken är konstruerad som på Mobylette, så att motorn inte griper in förrän mopeden trampats upp i viss fart. Fartgränsen ligger emellertid vida lägre än på Mobylette, jag skulle gissa vid ca 4 km/tim - i varje fall på det exemplar jag provkörde - eller ungefär vid den gräns då motorn inte längre arbetar med full balans. I motsats till Mobylette var HMW emellertid lätt att trampa upp så att motorn grep in igen när jag med flit lät motorn segdra i en alltför brant backe. (Det kanske är bäst att tillägga att backen var mycket brant, för i verkligheten är backtagningsförmågan hos HMW fin- fin.)
Med automatisk koppling blir det bara ett reglage att tänka på, nämligen gasen, men intill gashandtaget finns en rudimentär spak för pys eller dekompressionsventil, som det heter på fackspråket. Denna bör man använda både vid start och när motorn ska stannas, så går det väsentligt lättare. Men, som sagt: jag är litet tveksam om den automatiska kopplingen gör mopedandet lättare. Ska man minska antalet reglage, bör man nog helst ge gashandtaget dubbla funktioner, i det här fallet en kombination av koppling och gasreglage. |
Den tvåväxade modellen har det redan omnämnda "scooterreglaget" för växling: Ett vridhandtag med tre lägen, 1, 0 och 2, det mellersta frikoppling vid stillastående med motorn i gång, allt sammanbyggt med ett draghandtag för kopplingen, som tillåtet slirstart. Ettans växel behövs bara i mycket branta motlut, och mopeden kan således köras på tvåans växel med samma lätthet som t.ex. Monarpeden. Den nya växeln är väsentligt mycket lättare att handha än den gamla på Fuchs.
Fuchs ja, många frågar väl om motorn är densamma. Den är helt ny, särskilt byggd för montering i ram, men den har samma styrka som den gamla Fuchsen, och vad bättre är, en utmärkt ljuddämpning. Den dova tonen i motorn är njutbar, och man är nästan tacksam för att man inte tuktat motorn alltför hårt i det avseendet.
Utseendet är elegant. Tankbubblan rymmer hela 5,5 liter utan att vara i vägen för knäna. Förgasaren har en startpump som man bara behöver trycka ned en enda gång före starten, och det elektriska systemet lämnar 6 watt till den avbländbara strålkastaren.
En bra moped, med ett extra plus för det tvåväxlade utförandet - låt sedan vara att det hela närmast är en liten mc med scooterutrustning, ett ekipage för mopedfolk med motorintresse...
Motor: 49,9 cc luftkyld tvåtaktare, slaglängd 44 mm, cylinderdiameter 38 mm. Effekt 0,7-0,8 hk.
Flottörförgasare med startpump och fast munstycke. Svänghjulsdynamon lämnar 6 w effekt och 6 v spänning.
Tillverkare: Halleiner Motorenwerke AG, Hallein, Österrike.
Motorplacering: Framför vevpartit.
Drivsätt och växlar: Inbyggd växel i motorn och kraftöverföring till bakhjulet med kedja. Modellerna ETS och ETL har endast en växel och automatisk koppling av ceatrifugaltyp, modellerna ZTS och ZTL har två växlar och slirbar korklamellkoppling.
Reglage: Modellerna ETS och ETL har rullhandtag för gas på höger sida med en liten pysspak för tummen. Enda reglage för övrigt på styrstången är lyfthandtag för handbroms på vänster sida.
Modellerna ZTS och ZTL har rullhandtag för gas, pysspak och handbroms på högra sidan och växelhandtag av "scootertyp" på vänstra sidan.
Utrustning: Fjädrande framgaffel av parallellogramtyp, strålkastare med avbländningsomkopplare, sadel med drag och
tryckfjädrar (på lyxmodellerna Mofasadel), liten bagagehållare, pump, verktygsväska och verktyg.
Tank rymmande 5.5 liter oljeblandad bensin i förhållade 1: 25 (under inkörning 1: 20).
Lyxmodellerna har elektrisk baklykta, hastighetsmätare och diverse delar förkromade.