VICTORIA WERKE A.-G. Nürnberg.

Påhängsaggregatet  Delar - Montering  Bruksanvisning Bränsle och smörjolja Fig. 1-2-3-4                                      ^ back

Start Förgasare, gnistprovning, växelhandtag. Riktig inkörning  Tändstift, belysningsström, svänghjulsmagnet Fig. 5-6-7-8

Handledning för tändinställningen  - Felsökningsschema  -  herr och dam modellerna

 
  THIS PAGE MOVED HERE
Fig. 5         Förgasarhuset                                       Nålmunstycket  Huvudmunstycke Packning     Ringnippel       Bränslefilter Packning Bottenförskruvning   
 
  Fig.6. Gnistprovning genom vridning av svänghjulet.
  

Start: Innan motorn tages i bruk kontrolleras att olja är påfylld i växellådan. Motorerna försändas nämligen utan olja. Oljemätstickan nedföres löst i påfyllningshålet men skruvas icke i. Oljan skall då nå upp till nivåmärket på stickans nedre ände.

 

a)

Vid kall motor. Bensinkranen öppnas och gashandtaget vrides inåt (mot föraren). Härvid lyftes trotteln med bränslenålen från sitt säte och möjliggör bensintillförsel förgasaren. Efter en stund börjar bensin droppa vid luftfiltret. Gashandtaget vrides då hastigt utåt från föraren) d. v. s. slutes. Vid trottelns snabba rörelse nedåt sprutas det, i förgasarhuset samlade bränslet då in i motorn. 

Förloppet blir naturligtvis något långsammare om bensinledningen är tom och det nedrinnande bränslet först måste tränga undan luften i systemet. Efter en längre tids stillastående eller då en ny motor tages i bruk är det därför lämpligt att lufta bensinledningen. Detta göres så att bensinslangen lossas från förgasaren och bensinkranen öppnas. Så snart bensin börjar rinna ur slangen trädes den ånyo på förgasarnippeln.

b)

Vid varm motor: Bensinkranen öppnas men gashandtaget får kvarstå i slutet läge. Efter ett kortare uppehåll får nämligen bränsle inte sprutas in i motorn, ty vid avställningen bildas i motorn bränslelekondensat, vilket ger en för start tillräckligt rik bränsle-luft blandning. Beaktar man inte detta får motorn som man säger "för mycket". Inträffar detta trots allt, så måste motorn "luftas ur" med öppen de kompressionsventil och sluten trottel. Närmare beskrivning på detta följer längre fram. 

För att nu sätta igång motorn ställer man in växelhandtaget i mittläget d. v. s. på frigång (fig. 8), sätter sig upp på cykeln och trampar upp den fart. Tryck in dekompressionshandtaget och lossa samtidigt spärren på växelhandtaget. Detta rör sig då framåt och normalväxeln (2:an) ligger i (starta aldrig på låga växeln). Drag på litet gas och släpp dekompressionshandtaget. Normalt startar nu motorn omedelbart. Man trampar dock ännu ett par tag så att motorn kommer upp i varv och går jämnt. 

Skulle motorn inte starta genast är det meningslöst att sitta och trampa långa sträckor utan man kopplar in frigången och upprepar startförsöket. Vägrar motorn ändå att tända, se anvisningarna för felsökning längre fram i häftet. 

Vid start på vintern och vid kall väderlek måste man se till att en ganska riklig bränslemängd sprutas in motorn. Startar motorn dåligt eller stannar efter några få varv så upprepas insprutningsförfarandet. Hastigheten regleras med gashandtaget och blott vid starkare stigningar då motorn icke längre orkar dra, eller vid tät trafik kopplas den låga växeln (1 :an) in. Växelhandtaget drages härvid över frigångsläget till det innersta läget. - Då emellertid handtagets rörelse i frigångsläget hejdas av spärren lyftes denna helt lätt då låga växeln kopplas in. 

Då man stannar slutes gashandtaget och växelhandtaget ställes i frigångsläge (från 1: an lossas spärren och handtaget får röra sig framåt tills spärren låser neutralläget, från 2:an drages handtaget bakåt tills spärren låser i samma läge). I detta läge kan cykeln trampas som vanligt. För snabb inbromsning användes pedalbroms och handbroms samtidigt som gasen vrides av. 

Vid längre uppehåll stänges bensinkranen.

 

Fig. 8 Handväxeln.       Vid start lilla spärren in och då faller stora handtaget framåt.
Klick to close.

 

  Fig 7. Kontaktskuv för belysningsström

Riktig Inkörning!

 

Innan motorn kan belastas för fullt måste den köras in ca 500 km, detta för att de rörliga delarna skola slitas in på ett fördelaktigt sätt. Ju omsorgsfullare motorn köres in desto längre kommer den att bibehålla sin goda prestationsförmåga. Man behöver emellertid inte överdriva och låt därför inte motorn arbeta tungt med låg hastighet. Till en början kan Ni dra på litet fart under ca 500 m för att med tiden gradvis öka pådraget under litet längre sträckor t. ex 1000 m. Vore förgasaren plomberad så finge man den nackdelen på köpet att motorn alltid fick arbeta med mager bränsleblandning, vilket undvikes om man följer ovan angivna föreskrifter. 

Håll under inkörningstiden ca 20 km/tim, men inte med konstant gaspådrag utan öka och minska gastillförseln tid efter annan. (Givetvis utan att överdriva.) Motorn erhåller härigenom då och då rikare gasblandning vilket hindrar kolven att kärva. En kärvande kalv ger sig tillkänna genom ett knackande ljud, raskt tilltagande i styrka. Detta pågår emellertid inte alltför länge ty snart skär kolven och sitter fast. Detta undviker man genom att så snart knackningen uppträder koppla in frigång och dra av gasen. Som regel kan man lägga in en växel och köra igen innan cykeln hunnit stanna. Tendensen att kärva helt lätt är inget fel utan visar endast att kolven är väl passad i cylindern och efter omsorgsfull inkörning bli sådana motorer särskilt bra.

 

På långa raksträckor - t. ex. goda huvudvägar - får man inte köra någon längre tid med full gas utan endast med 2/3 - 3/4 gaspådrag. Man kan ju i rimlighetens namn icke begära mer av denna lilla motor än av en stor motorcykel eller automobil. - Man kontrollerar då och då sedan hastigheten minskats om motorn har kvar sin goda accelerationsförmåga, vilken utvisar dess tillstånd. 

I längre utförsbackar när motorn arbetar som broms, måste man då och då ge den litet gas, den blir annars utan smörjning. 

Fel äro sällsynta men kunna huvudsakligast uppstå tändningssystemet eller förgasaren. Se felsöknings schemat längre fram. 

Lämpliga tändstift äro Bosch W 95 T 1 eller Beru K 95 b 1/14 ru. Normalt ha tändstiften ett elektrodav stånd av 0,7 mm vilket passar motorer med batteritändning. För vårt ändamål (magnettändning) skall emellertid elektrodgapet endast vara 0,4 mm, varför man ger sidelektroden några lätta slag så att man får detta avstånd. 

Den rätta bränslemängden bestämmes av det lilla hålet i förgasarens huvudmunstycke. För att hindra att detta täppes till finns ett bränslefilter (fig. 5) vilket emellanåt måste rengöras. Om motorn går ryckigt, eller stannar så beror detta ofta på storninger bränsletillförseln. Lossa då bensinslangen vid förgasaren och kontrollera genom att öppna bensinkranen om bränsle rinner fritt från tanken. Är så fallet så lossas förgasarens bottenskruv (fig. 4 A) och ringnippeln. Filtret kan nu uttagas och rengöras. Då bottenförskruvningen är borttagen kan det vara lämpligt att samtidigt kontrollera hålet i huvudmunstycket. Förekommande föroreningar avlägsnas med ett tagelstrå eller liknande, aldrig med en nål vilken lätt kan skada munstyckshålet. (Fig. 5 visar vilken följd sammansättningen av förgasaren sker.) 

Förgasarens luftfilter rengöres likaledes då och då. Detta sker genom tvättning i bensin, varefter filtret doppas i tunn olja och överskottet får rinna av. Filtrets metallduk är då överdragen med färsk olja och kan absorbera det damm varmed den insugna luften är bemängd. Motorns livslängd höjes betydligt härigenom. 

Misstänker man störningar i tändsystemet så undersöker man, sedan skyddskåpan borttagits, om magneten ger en tillräckligt stark gnista. Tändstiftet skruvas ur och tändkabeln anslutes som vanligt. Stiftet hålles så med sin gängade del mot cylindergodset. Vrider man svänghjulet raskt fram och tillbaka över det läge där bytarkontakterna (synliga genom det ovala inspektionshålet) skiljas från varandra så skall en gnista springa över elektrodgapet i tändstiftet (Fig. 6). Neroljade brytarkontakter måste rengöras och skadad tändkabel utbytes, de orsaka annars tändningsfel. Kontakterna (Fig. 6) skall öppna då kolven vid balanshjulets vridning medurs befinner sig exakt 1,5 mm före övre dödpunkten. Brytaravståndet skall maximalt vara 0,4 mm. 

Låt emellertid endast fackmannen utföra denna justering. 

Svänghjulsmagneten är också utrustad med en belysningsspole som levererar ström till cykelbelysningen. Denna spole lämnar en effekt av 3 W vid 6 V spänning. Man väljer då lämpligen till strålkastaren en lampa på 6 V, 2,7 W och till baklyset 6 V, 0,3 W. 

Belysningskabeln anslutes till en speciell kontaktskruv, anbringad på motorblocket under skyddskåpan (Fig. 7). 

Om Ni använder annan belysningsutrustning än vår måste följande iakttagas: Strålkastaren kombineras med en ljusomkopplare, så beskaffad att inte vid släckning eller avbländning en strömstöt uppkommer, som bränner sönder baklampan.

TOPP